Torsdag.

Det blir allt längre mellan gångerna jag skriver och jag börjar i princip alla inlägg på samma sätt, men det känns många gånger som jag inte har något vettigt eller intressant att skriva. Idag är det klarblå himmel ute vilket ger endel vårkänslor och energi, vädret är dock inget jag tagit tillvara på, utan jag har suttit bänkad framför damstafetten. Nu tänkte jag ta tag i endel måsten, tänkte städa undan och få lite ordning här hemma så jag kan njuta av min lediga helg och bara göra det jag känner för vilket innehåller endel hundträning både lördag och söndag, helt perfeket om ni frågar mig. Så får vi se om Miccaela kommer över imorgonkväll också, det var längesedan vi sågs så det skulle vara roligt!
 
Har precis bokat tågbiljetter hem till Ramsele om två veckor, det känns välbehövligt. Hem och ladda upp batterierna och bara vara innan det bär av till London i slutet av mars. Nej nu ska jag passa på att ta tag i städningen medans jag har energin! 

Rallytävling

Nu var det ett tag sen jag skrev här igen. I lördags åkte jag och Hanna, trots halvtaskigt väglag till Smålandsstenar för att tävla. Denna gång i en jättestor och fin hall med grus som underlag, det kändes med andra ord som det kunde gå hur som helst då vi tränat mest på matta. 
 
Denna gång hämtade jag Pim från bilen direkt efter banvandringen så han fick vara med hela tiden och han skötte sig mycket bra och stördes inte särskilt mycket av omgivningen. Tack och lov var jag inte nervös utan tycker jag kunde hålla nerverna i styr väldigt bra tills jag stod och väntade på min tur, då blev jag betydligt mer nervös än sist. Ska jag vara ärlig så berodde det nog på att jag kände sån press på att jag ville få en kvalificerat resultat även denna gång, särskilt när vi åkt så långt och jag vet att vi har betydligt lättare med kontakten inomhus. 

Pim skötte sig fantastiskt bra inne på banan, vilken kontakt, vilken glädje och vilken känsla! Fan vad ball han är den där hunden. Vad resultatet blev? 86 poäng!  
 
Vår andra start och vårt andra kvalificerade resultat. Vad hände med att vi aldrig skulle tävla? Den här hunden slutar aldrig överraska mig och jag älskar honom så hjärtat värker.
 
 

RSS 2.0