Tandvärk och rallypinne.

Drog en tand i måndags och har en sån jäkla värk i munnen nu som vägrar släppa. Kom på mig själv när jag satt där i stolen att bli sjukt irriterad på tandläkaren som höll på att slita käften ur led samtidigt som hon kämpade för att få ut tanden för att det tog sån tid och jag ville hinna iväg och träna hund, lite skadad kanske. Värken har dock inte lagt sig något ännu så ipren och alvedon har varit mina bästa vänner de senaste dagarna. Har jag inte mindre ont imorgon är jag nog tvungen att ringa tandläkaren och fråga om det verkligen ska vara såhär, blir tokig snart och känner att jag blir allt mer lättirriterad och trött på att ha ett stort ont skotthål i munnen.
 
Har känt mig som världshistoriens sämsta matte och haft så dåligt samvete mot Pim då jag efter jobbet varit trött och haft ont vilket har gjort att han blivit lidande och i princip inte fått någon aktivering överhuvudtaget de senaste dagarna. Tack och lov är han en trogen vän och en riktig mattegris så det har inte gått någon nöd på han att spendera den mesta tiden antingen på eller under filten i soffan tätt intill. Det känns i alla fall fantastiskt skönt att han äntligen har mognat och kan ha några tråkiga dagar i streck när man inte känner sig riktigt kry utan att riva halva lägenheten och hitta på bus hela tiden.
 
Tänkte att någonting vettigt skulle han i alla fall få göra idag så jag fixade så han fick jobba lite för middagen ikväll, la maten i en petflaska som han sedan fick jobba för att få ur. Nu tänkte jag ta fram pilatesbollen så han får träna lite på den innan vi kan göra kväll med gott samvete. Jag bjuder på en film från förrförra helgen då jag, Hanna, Therese och Emilie hade hyrt inomhuslokalen och rallytränade. Jag kan inte låta bli att skratta lite då han för det första håller på att snubbla över skylten i spiralen och sedan blir lite busig/frustrerad emellanåt (jag vet inte riktigt vad han blir om jag ska vara ärlig haha). Några små missar här och där och en hel del saker att träna på som blev ännu mer självklara när jag fick se filmen på oss men överlag så gick den här träningen så himla, himla bra! Rundan vi gick innan den här, som vi såklart inte filmade gick ännu bättre, där hade han full fokus på mig hela tiden och lyssnade väldigt bra, bästa rallypinne! Det är nyttigt att se sig själv på film ibland, man ser direkt saker som man ska förbättra, tex gå närmare skyltarna och inte ta det där lilla steget bakåt som jag kan göra ibland vid "framför"-skyltarna. Men jag måste säga att jag är så himla stolt över min lilla kille, han är verkligen världens bästa och det är så roligt att träna tillsammans med honom. Det är Pim som har gjort att jag fått upp ögonen för hundträning och att det blivit ett intresse, jag har lärt mig så himla mycket av honom, vi har lärt oss så himla mycket av varandra. Jag känner på mig att det här kommer bli ett fantastiskt år, att vi båda kommer fortsätta att utvecklas på alla möjliga plan och att vi kommer ha väldigt roligt under tiden.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0